Navigera dig fram här   Måndagen den 17:e juni 2019
Skoter
Racing
ATV
  Startsida  
  I tidningen  
  Nyhetsarkiv  
  Racing  
  Prenumeration  
  Tidigare tester  
  Videoteket  
  Till Salu  
  Auktion  
  Privata annonser  
  Forum - Skoter  
  Årets skoter  
  Medlem  
  Skoterkortet  
   
Användarnamn

Lösenord

Logga in automatiskt

» Bli medlem
» Glömt lösenord?
» Om kakor...
 
  Medlemmar: 14721  
  Antal nyheter: 5410  
  Meddelanden: 68504  
  Sidvisningar:  
  Idag: 2342 st  
  Igår: 8442 st  
  Denna månad:
92194 st
 
  Föreg. månad:
158520 st
 
  Totalt: 71247436 st  
  Senaste 10 inloggade:  
  1. ombreprom
2. ThomasSRX
3. scom851
4. sunnne
5. bost
6. abbe63
7. shushu
8. liny195
9. Laborum
10. Sedelit
 
 
Här är du: I tidningen: 2019, nr 2
 
Välj nummer:

NR 2-2019

Ski-Doo släpper nyheterna 2020 och om de läser du här. Sedan har vi ställt fyra mountainmaskiner i 155-klassen mot varandra och efter mycket om och men så har vi en vinnare!

Bosse ger bra tips om vad man ska tänka på vid kolvbytet plus att vi kört en intressant maskin som tyvärr inte ännu kommit till Sverige nämligen Yamaha Sidewinder SRX!

Förutom det har vi 16 heta nyheter testkörda för er konsumentupplysning!

Skotern i rikets tjänst och nytt från Italienska Alpina kan man också läsa om plus ene himla massa mer!

[ REPORTAGE ]
[1] Kolvbyte på 2-taktsmotorer, råd och tips!
Dessbättre så har kolvbytesfrekvensen minskat drastiskt i samband med införandet av de elektroniska kontrollsystemen som numera finns i de flesta 2-taktsmotorerna som har någon typ av bränsleinsprutning. Motorerna skyddas när systemens olika sensorer ger motordatorn information om att inte allt står rätt till. Olika varningssystem aktiveras så att föraren varnas på något sätt, motoreffekten sänks eller att motorn helt enkelt stängs av innan en motorskada uppstår.
[2] PROFILEN EMIL AHRLING
Emil Ahrling 28 år, född och uppväxt i Umeå tillsammans med mamma, pappa och mina två bröder. Bor sedan 4 år tillbaka i Lycksele tillsammans med sambo och en snart 1-årig son. Har hållit på med actionsport sedan barndomen, balans och tajming har alltid varit intressant att laborerar med. Allt från enhjuling till att hoppa med cykel eller flippa boben. Man testade sig fram mycket, det mesta gick inte, men man lärde sig av misstagen och felbedömningar. Jag byggde väl upp den så kallade ”känslan” eller skickligheten som personer runt omkring mig säger att jag har. Hur började du köra skoter? Körde en hel del motocross fram till 15 års ålder, efter det blev det mer fokus på skoter då hopp och lek lockade efter att ha sett Slednecks och 2 stroke cold smoke filmerna. Började köra på en Yamaha snosport som liten, eller jag måste ha varit liten för min 2 år yngre brorsa rymdes också på maskinen, haha. Med skoter öppnades nya möjligheter, det var lätt att bygga hopp och man kunde köra på gården. Varje dag man kom hem från skolan skulle man ut och testa nya saker!
[3] MED SNÖSKOTER FÖR RIKETS SÄKERHET
Vid Arméns Jägarbataljon, AJB, i Arvidsjaur utbildas bland annat jägarsoldater för insatser djupt inne på områden som kontrolleras av motståndare. Insatser som ställer stora krav på såväl individer som materiel och förhållandena kan många gånger vara både svåra och dramatiska i den subarktiska miljö där jägarbataljonen mestadels verkar. Till sin hjälp att klara uppgiften har man snöskotrar, som blivit ett viktigt verktyg för att upprätthålla bataljonens måtto: Små enheter – Svåra förhållanden – Stor effekt. Trots koppling till gamla tiders kavalleri och beridna soldater i Jämtländska Hästjägarkåren, kan steget till Arvidsjaur, modern krigsföring och snöskotrar kännas långt. Sambanden är dock tydligare än man anar. Första upplagan av Norrlands Dragoner K4, hade sin bas i Umeå och där kretsade mycket kring hästar som skötte transporter av både trupp, stridande enheter och tross, men tiderna förändras och i början av sjuttiotalet tackade de sista fyrbenta trotjänarna för sig. När de första värnpliktiga inkvarterades i de nybyggda kasernerna i Arvidsjaur sommaren 1980, gjorde de det på Norrlands Dragonregemente K4. Då var det inte mycket snack om hästar, men historien och arvet från det förflutna gjorde sig påmint då kasernbyggnaden, sedd från luften, bär formen av en häst. Regementet blev i folkmun kort och gott K4, ett namn som med åren uppnått närmast legendarisk status. Här hade och har fortfarande, de mytomspunna jägarsoldater som fascinerat och inspirerat generationer sin bas. Namnet K4 inger än idag, även om regementet K4 sedan 2004 inte längre existerar, respekt. Resten är som man skulle kunna säga, historia. AJB hör sedan dess till Norrbottens regemente I19. Där och då var framtiden oviss för verksamheten och faktiskt hela bataljonen, men man har oförtrutet fortsatt utbilda soldater och i takt med att de goda vitsorden om utbildningarnas kvalitet spridit sig, ser nu framtiden åter ljus ut för bataljonen. I dag utbildar man inte bara egna soldater, många utländska förband söker sig också till Arvidsjaur för att utbilda sig i och öva subarktisk krigföring. AJB:s rykte och anseende utomlands är minst sagt gott.
[4] Batterikoppling Hjälmlampa
I förra numret gjorde vi en stor test på 4 av marknadens bästa hjälmlampor, i de artiklarna så använde vi oss av batterier under våra tester. Dock så kommer alla dessa lampor med ett annat driftalternativ, vilket är en koppling via en DC konverter direkt in till batteriet på skotern. Detta är något som utvecklats för endurokörning men, med hjälp från våra olika samarbetspartners, började vi fundera över om det skulle fungera på skoter också. Vi bestämde oss för att göra ett test och se om dessa produkter även är kompatibla med vår sport. Vi kan börja med att säga att när du kopplar dessa till skoterns batteri är det viktigt att köpa till en 10 amperes säkring, ifall det blir någon överbelastning så är det säkringen som tar stryk och inte batteriet eller lampan. Det är också rekommenderat från alla lampåterförsäljarna. Att nämna är också att vi i vårt test har monterat alla lampmodellerna på en Polaris 800 Switchback, så kopplingen som vi förklarar här borde fungera till andra märken men det är inget som vi personligen har testat. På alla dessa konverters har vi dragit kabeln från konvertern som vi fäst vid kåpplasten på batteriet med en hållare och buntband, upp via kåpan vid knäet, sedan via styret, fäst dem vid ett handtag där vi slutligen fäster kabeln med buntband. Därifrån har vi tagit en kabel via armen upp till lampan på huvudet. Det går säkert att lösa det här på något annat sätt, men vi tyckte att den här lösningen funkade bra, speciellt om du skulle ramla av skotern så ska kabeln lossna vid kopplingen som sitter i handtaget.
[5] BOSSE MINNS Intressanta händelser
Under de år jag skrivit artiklar i denna tidning har jag i ett antal nummer berättat och redogjort för speciella händelser som för evigt fastnat i den del av hjärnan som sparar särskilda upplevelser. Det jobb jag haft har inneburit massor med unika händelser i stort sett varje dag, både roliga och mindre roliga, men vissa är ju av den arten att de aldrig glöms bort, vilket väl gäller för de flesta människor. De tre händelser jag här försöker återge, är några av dessa speciella. Genvägar kan vara senvägar Under en följd av år brukade vi alltid åka till Laisvall två gånger per säsong för skotertester. Det första testet skedde alltid under december månad så snart som det fanns tillräckligt med snö. Detta för att i ett så tidigt skede av skotersäsongen som möjligt ge oss egen erfarenhet av hur årets nya modeller, eller sådana som genomgått stora förändringar, fungerade, framförallt under kallt väder och i förhållanden med lös snö. Denna erfarenhet var ovärderlig när jag sedan hamnade i situationer då jag behövde ge råd och hjälp till återförsäljare och mekaniker som behövde support.
[6] 2020 Ski-Doo släpper nyheterna!
Nu är det igång med släpp av nyheter inför kommande säsong. I Sverige kan det tyckas tidigt då många knappt hunnit ut i snön. Oavsett så står nu Ski-doo med några riktigt intressanta nyheter inför 2020. Summit segmentet har fått en uppgradering. Även en Summit går att utveckla och i år gör man det med en modell man kallar för Summit med Expert Package. Fokus har varit att kitta modellen med mer extrema delar som den vanlige åkaren ofta köper på sig och uppdatera sin maskin med i efterhand. Numera skall man kunna köpa en sådan modell direkt från handlaren. Några av detaljerna är ny styrspindel för bättre stabilitet vid skråkörning, mindre säte, andra lite hårdare dämpare både fram och i boggin, handskydd, justerbar balatarem, samt en kortare bandtunnel för att hämma mindre vid skråkörning. Visst finns en vinst i att även spara lite vikt, men köregenskaperna har varit i fokus för att förbättra framkomligheten.
[7] NY MODELL FRÅN ITALIENSKA ALPINA I SVERIGE
I nummer 1 2013 skrev vi senast om blåa jättemaskiner från Italien. Alpina Snowmobile S.R.L, i Vicenza i norra Italien vid foten av Alperna, har tillverkat rejäla arbetssnöskotrar sedan 1996 och nu är det dags att presentera ännu en modell för den svenska marknaden. Vi träffar Johan Forssén i Tänndalen en solig vinterdag i februari. Det är veckan före den stora anstormningen av sportlovsfirare i Funäsdalsfjällen och skoterleden nere på myren ligger öde och orörd. Johan, som med sitt företag Tracksystems Scandinavia är svensk generalagent för Alpina, har för första gången tagit hem Alpinas senaste modell, Superclass 1,2L VVT 12 Valve till Sverige. Modellen presenterades redan 2016 och det som utmärker denna modell är en ny motortyp, en ny typ av framfjädring och ett uppdaterat chassi. Fortfarande är det dock de dubbla drivbanden med de aktningsvärda måtten 50 cm x 397 cm och kamhöjden 32 mm som gäller. Som sagt, en imponerande bäryta som inbjuder till arbete. Johan använder sina Alpina-maskiner till att skjutsa mängder med turister upp på fjället, men även för att preparera skidspår i området. Boggin är ett mono-dämparsystem med självjusterande nivåreglering där fjädringsvägen är 195 mm. Torrvikten på Superclass 1,2L är 550 kg och det gör att den inte klassas som terrängskoter här i Sverige utan som lätt terrängvagn och terrängvagn är ett mycket passande namn på Alpina. Riktpriset för en Superclass 1,2L är 260 000 kr + moms. Mer information om den här italienska dragaren finner ni på www.tracksystem.se eller www.alpina-snowmobiles.com. Vid första anblicken ser Alpina Superclass ut som en förvuxen snöskoter, en snöskotrarnas Belgien Blue med andra ord då allting är så stort. Men Superclass 1,2L är faktiskt den minsta modellen just nu i Alpina-modellprogrammet, men det är samtidigt den modernaste. Här finns nämligen en ny typ av framfjädring med dubbla A-armar som på moderna snöskotrar. Det blå chassiet har fått en ny design, ett s.k. taperat chassi, vilket innebär att chassitunnelns höjd smalnar av bakåt. Det exponerar boggin mer vilket förbättrar framkomligheten i djupsnön
[ TESTER ]
[8] Vem vinner 155-kampen?
I detta nummer får vi se om vi tagit oss vatten över huvudet då vi jämför 4 heta maskiner inom samma längdsegment. Vilka egenskaper står ut och ger den där lilla extra fördelen? Är det motorn, boggin, drivbandet eller en körkänsla utöver det vanliga? Läs och begrunda denna jämförelse vi gör för att ge bästa bild av respektive modell, men även hur modellerna framstår mot varandra. Häng med!
[9] TEST Arctic Cat M8000 153 Mountain Cat
Arctic Cats Mountain Cat är en modell som ger olika intryck på våra förare. En maskin som får betyg alltifrån att gå jättebra på leden till att kännas aggressiv utanför. Så upplevelsen gör denna modell riktigt intressant att dissekera. 10 grader gör skillnad Grunden i modellen är Ascenderchassit som har smalare sidopaneler, vilket gör att man skall kunna lägga in framdelen av maskinen närmare en brant sluttning. Styrningen och A-armarna är Arctic Cats mountainframvagn som skall passa det smalare chassit. För att få bättre lyftkraft och köregenskaper har drivaxeln sänkts med cirka 10 grader. Kanske inte låter mycket, men den flatare attackvinklen ger en annan smidighet och svängförmåga med bättre kontroll. Motorn är deras C-Tec 2 motor som ger ett bra gensvar när man pressar in gasen. Här är det inte enbart motorn som gör sitt till utan även en bra drevning, samt att variatorn känns väl kalibrerad för den snö och terräng vi körde i. Drevning och kalibrering får maskinen att kännas riktigt rapp.
[10] TEST Lynx Boondocker RE 3900 850 E-TEC
Mycket intressant modell detta. Nya längden för i år för RE-serien. Denna skoter sticker ut i skaran just för att den har den mest potenta fjädringen i kvartetten. Körställningen Mycket bra! Utmärkta fotsteg, dyna och styre är välplacerade i förhållande till varandra. Fotpinnarna uppskattar man mycket, framför allt som extra stöd när man kör aktivt. Kontrollerna är de vanliga minimalistiska som är placerade nere vid tanklocket.
[11] TEST Polaris 850 Pro-RMK 155
Till 2019 så har det hänt en hel del med RMK-programmet och det är med stor nyfikenhet som vi tar ut nya 850 PRO-RMK 155 för ett test i dess rätta hemmamiljö – djup lössnö och branta berg. I år så märks kanske den största nyheten först när man kör maskinen – den nya Patriotmotorn på 850 kubik sätter en ny standard för RMK-modellserien! Men även andra nyheter som ger lägre vikt och bättre förarupplevelse är värda att notera och vi går igenom dem i detalj nedan. Första intrycket Polaris PRO-RMK-modellprogram har alltid varit imponerande både i design, teknik och manöverbarhet och till 2019 så förstärker man det intrycket genom förbättrad design, ny display, ombyggd boggi och ny fjädring som skapar ett helhetsintryck som är mycket bra. Men också bara genom sin attityd – en blick på maskinen och man inser att detta kommer att bli en fantastisk dag på skoter!
[12] TEST Yamaha Sidewinder M-TX LE 153
Yamaha fortsätter sin finslipning av M-TX serien. Förutom 2019 års modells iögonfallande blå/gula färgsättning ryktas bl.a om ett nytt Hayes bromssystem -låt oss titta närmare på denna pjäs. I förarsätet Förarmiljön på Sidewinder M-TX 153 är för många välbekant sedan föregående årsmodeller. För er som inte stiftat bekantskap så bjuder maskinen med stöd från Yamahas mountaindyna både bra fjädringskomfort och ergonomisk förarposition. Det som är nytt för 2019 års modell är reglagen på styret, med ”Stealth utförande” som tillverkaren valt att kalla det. Som namnet antyder så är reglagen nu designade nättare och mera minimalistiskt, tumme upp. Utformningen av stoppknappen är som en del av detta också förändrad, är numera av typen Push knapp som vi är vana att se hos ex. BRP, en förändring som jag personligen uppskattar eftersom den tidigare versionen ibland upplevts lite svåråtkomlig. Yamaha har också låtit Hayes leverera nytt effektivare bromssystem, sannolikt för att matcha mot både motorstyrka och maskinens roterande massa. Inarbetade finesser såsom uppvärmd dyna är fortsatt kvar, något jag personligen uppskattar, när kylan biter i där bak. Det är egentligen inte så mycket att orda om där det gäller förarmiljön på den här maskinen, som jag inledningsvis skriver så sitter man ergonomiskt med bra överblick över display och de viktigaste reglagen. Som på så många andra maskiner idag så är framrutan mer att betrakta som en spoiler. Utseendemässigt är det på sin plats…men räkna med lite vind i håret!
[13] FIRST RIDE Yamaha Sidewinder S-RX LE 137" USA modell
Ibland när vi kör i USA brukar vi ta oss an en intressant modell som inte kommer till Sverige. Just denna modell valde vi i år för att se om den skulle passa hos oss och vara intressant för vår typ av åkning. Modellen har ett fint och igenkännande namn med S-RX. I detta fall har den en rejält tilltagen motor som ser till att kasta denna kortbandare framåt och vrida den runt i varje kurva så föraren kommer i extas. Nu pratar vi i och för sig på amerikanska välpreparerade leder där man kan gasa på rejält. 137” lång så landar denna modell under den längd som vi svenskar generellt köper och använder. Vi har i nuläget inte gått under 141” på våra maskiner då vi gärna vill köra iväg ut i lössnön i tid och otid för att ha lite roligt. Så just denna modell kommer av den anledningen inte till Sverige. Detta är en ren och skär Lakeracer med toppfart som primär slagkraft.
[14] Polaris Pro-RMK 850 163
Precis som Polaris 850 PRO-RMK 155 så har 850 PRO-RMK 163 ett rykte om sig att vara bergsgetternas ”preferred choice” på berget när man verkligen skall ha en maskin för de djupa dagarna. Polaris 850 PRO-RMK 163 är en snöskoter som med sin nya Patriotmotor och sin låga vikt (187 kg) och mycket goda manöverbarhet är ett säkert kort om man behöver ha en tillförlitlig lössnömaskin som klättrar bättre än de flesta. Med de nyheter som Polaris introducerat till 2019 så blir den ännu mer intressant och det är med stor spänning som vi tar ut den för en dag i brant och djup terräng!
[15] Polaris Pro-RMK 850 174
Polaris har arbetat vidare med utvecklingen av maskinparken i det tuffare mountainsegmentet. I det här reportaget ska vi kolla närmare på deras längsta modell, PRO RMK 174” -nu med den nya Patriot 850 motorn, häng med! 174” efter led? Polaris 850 PRO RMK 174” är i sin natur ingen ledmaskin, det kan vi nog enas om bara genom att studera den på papperet. Trots sina tillsynes begränsade ledförutsättningar så klarar maskinen ändå transporterna på led riktigt bra, fjädringssystemet med sina Walker Evans stötdämpare fungerar klart godkänt även om samspelet mellan boggie och framvagn inte riktigt är där det ska i dessa förhållanden. Detta är dock inget att hänga upp sig på, maskinen har trots allt sin hemvist i det djupa pudret. När det gäller förarmiljön så är den enligt min mening bra på samtliga Axys modeller, PRO RMK är inget undantag, man har bra överblick över instrument och reglage, vilka för övrigt är hyggligt lättillgängliga. Körningen denna morgon skedde på hård och krispig led, jag vill därför passa på att ge det goda rådet att alltid se till så att isrivarna är på sin plats vid körning på hårdare underlag, det skonar glidskenorna och förbättrar även kylningen av motorn. Jag ska erkänna att jag inledningsvis var lite skeptisk till ledkörning med denna maskin, men den visade sig fungera helt okej, trots sin längd.
[16] TEST Ski-Doo Summit SP 165 850 E-TEC
När snön ligger som djupast behövs det lilla extra för att göra livet enklare, Ski-Doo's svar på detta är Summit som nu hängt med i svängarna under ett antal år. Det har från dag ett varit en otroligt effektiv maskin när det kommer till friåkning och när man tog klivet till 850 kubik blev det knappast sämre. Med sin unika identitet tar denna snöskoter ordet lättkörd till en helt ny nivå.
[17] Polaris 850 SKS 155 LÅNGTEST
Vi fortsätter vår resa tillsammans med en av årets långtestmaskiner, Polaris SKS. I förra numret tog vi en titt på var modellen hör hemma, skillnaden från RMK och kände till största del på hur den går efter leden. Nu ska vi ta resan ut i djupsnön, en plats där denna modell får visa sina bästa egenskaper. Tillslut kom snön, med besked Det infann sig en viss oro i början på året, måttbandets siffror plågade oss då snödjupet knappast fick det att vattnas i munnen. Bristen på snö kan vara smått ångestladdad, särskilt när vi satsat att köra en maskin ämnad för djupsnön och göra det under längre tid. Äntligen har det dock börjat att vända, de senaste två helgerna har varit smått magiska för mig och min rosa kamrat. Ena vändan bestod av en del blandad körning, lite mer öppet men med svängar in i tätare skog i sluttande terräng. Självklart gled tiden iväg, efter några fastkörningar, lite problem med orienteringen (jag är expert på genvägar), så kom vi till slut hem efter tio timmars körning i låga minusgrader. Stelfrusna, lite möra i kroppen, men efter en varm dusch så var humöret åter på topp. Dagen efter fick gå i ett lugnare tempo. Helgen efter hade vi fördelen att i princip vara ensamma ute på fjället, orsaken till detta, vädret. Kraftiga snöfall (vilket var magiskt) blandades med enormt hårda vindar. Sikten var totalt noll så det fanns bara en sak att göra, ta riktning på den täta skogen och fokusera på mer tekniska detaljer. Än så länge bjuds vi på årets bästa körning, riktigt bra snödjup! Att köra under dessa typer av förhållanden är vad vi ska kika närmare på idag, pudersnö platt som brant, öppet eller trångt.
[18] Ski-Doo Grand Touring Limited 900 ACE Turbo
Här kan man snacka om statusmaskin. Är det verkligen nödvändigt att utrusta en touringsnöskoter med en häftig turbomotor? Ja, det är faktiskt så. Det finns alltid folk som vill ha det bästa och häftigaste. Arctic Cat har länge haft sin Turbo Touring-modell och nu lanserar Ski-Doo en motsvarande modell, Grand Touring Ltd 900 ACE Turbo. Ski-Doo använde länge sin stora Rotax 1200-motor i sin lyxtouring, men nu handlar det om en lite mindre Rotax-motor med en egenutvecklad turbo. Man kan med fördel likna den helt nya touringmodellen vid en fyrsitsig supersportbil. Mycket att köra med Att få lufta den här snöskotern på leden är ett rent nöje. Det finns ett klipp som man bara hittar på sportskotrar och det handlar om kvick gasrespons med ytterst lite turbolagg. Det är inte mycket till motorbroms att tala om och hela snöskotern rullar väldigt lätt vilket är både för- och nackdel. Motorn går tyst och det är egentligen bara ljudet från Wastegate-ventilen när man släpper gasen som sticker ut. Man kan välja mellan tre olika körmoder (ECO, Standard, Sport) och det är märkbara skillnader mellan dessa. ECO-läget blir alldeles för sävligt för en rutinerad skoteråkare och Sport-läget är lite för hetsigt. Nej, det är Standardläget som ger mest touringkänsla för pengarna. Kan även passa på att nämna att gasreglaget går jättelätt då det är elektrisk överföring till motorn.
[19] Arctic Cat Norseman 6000 ES
Arctic Cat Norseman har inte fokuserat på ett specifikt område, den sprider istället sina karaktärsdrag vare sig det kommer till led, arbete eller ospårad terräng. Med några kluriga tekniska lösningar och en överraskande smidighet passar den utmärkt för den som vill ha mångsidighet från sin snöskoter. Pusselbitarna faller på plats Modellen i fråga skryter inte om sina hästkrafter eller enorma kammar på mattan. Den har inte heller utformningen och egenskaperna hos en fartgalen ledpiskare. Det Norseman däremot har är en väldigt skön kompromiss på alla dessa områden. Som så många andra har jag snöat in hårt på friåkning de senaste åren, samtidigt som jag alltid mår bra när chansen kommer för hård ledkörning med en kortare maskin. Något som även blivit riktigt tilltalande är just denna typ av modell, en blandning av allt i ett. Arctic Cat Norseman är ett bra exempel där det känns som man plockat pusselbitar från Bearcat, Pantera, samt High Country för att sedan bygga ihop det till något nytt. Backar vi några år fanns knappt dessa modeller, istället hittade man rena arbetsmaskiner med fokus på flytförmåga men som ofta kändes blytunga och osmidiga. Det sköna med den moderna blandrasen är att det alltid kommer bli skön skoteråkning. Från start till mål så spelar det ingen roll vilken typ av före som naturen bjuder på, vare sig det är orörd djupare snö eller stenhårda leder. Maskinen trivs hur som helst.
[20] LÅNGTEST Lynx Boondocker 3900 RE 850 E-TEC
Boondockern känns som en noshörning med seriösa aggressionsproblem, den bombarderar dig med kraft och kan ganska ofta streta emot din vilja. Den hanteras som en otyglad best från början, dock är inte det här negativt, för när du väl lärt dig kontrollera den så finner du att all den här kraften kan användas på ett effektivt sätt. Det är då maskinen kommer följa dig överallt, lätt och smidigt utan att ta slut på dina krafter. Efter rätt många mil på ryggen av den här besten så är det äntligen dags att ge er en uppdatering om hur den känns, körs och framförs i naturens alla olika terränger. Den här maskinen skulle jag vilja jämföra med savannens stora mäktiga noshörning. Mot omvärlden så ser den relativt snäll ut, dock så får man en känsla av aggression runt den. Den upplevs lite tung och bökig när man först sätter sig på den, samt kanske inte så samarbetsvillig i början. Sedan så trycker man in gasen ordentligt, då är det bara hålla i sig och rikta nosen dit du vill för inget kommer att stoppa det här vidundret. Precis som noshörningen så är det under sin höga eleganta fart som den här skotern visar sin sanna natur. Inget stoppar den när du dundra fram mellan träden, vårdslöst så tar den sig till sin slutgiltiga destination med en förintande kraft. När du väl möter din överman i terrängen så viker den sig inte där heller, det är bara att lägga i backen, backa någon meter sedan ta sats på nytt. Med en knytnäve full av gas kommer maskinen att stånga sig fram uppför backen och lämna dig med ett enormt leende på läpparna. Hopp, träd och stenar är ingen utmaning för Boondockern, den kommer med all förstärkning som du behöver för att ta dig fram i den tuffaste terräng, utan att du behöver känna oro över vilka rovdjur som gömmer sig under snön. Lika snabbt som aggressionen kom så försvinner den, på någon sekund kan den gå från en brutal noshörning till en elegant svala som susar genom luften med perfekt balans. Den släpper från hopp med en skön och mjuk putt framåt, sedan landar den mjukt som att du slänger dig i ett hav av dun. Det känns väldigt tydligt att det är en perfekt balans i chassit, motorn och dämparna vilket gör den mesta körningen väldigt bekväm på maskinen.
[21] Munster Fingergas
Sedan säsongens början har jag kört med Munsters fingergas, en normbrytande gaskonstruktion som ska ge föraren maximal gaskontrol samt bättre känsla jämfört med den traditionella tumgasen. Modellen är framtagen av Andrew Munster, en erfaren lössnöåkare från Whistler BC. Det är ett tillbehör som sprider sig bland många proffsåkare, de påstår att pga handens konstruktion så är pekfingret det optimala fingret att justera gasen med, inte tummen som vi har använt oss av i så många år. Den här produkten har jag beställt från Sledstore som verkar vara en av de enda återförsäljarna av Munster i Sverige. Kostade 2199 kr för gashandtaget och 1249 kr för skyddsbågen som jag verkligen rekommenderar att köpa till! En gren eller snö på fel ställe kan lätt trycka till gasen och ge dig en överraskning du inte var beredd på. Monteringen är exakt likadant som på ett orginalgashandtag och är inte alls komplicerad, även för en som inte är så van att skruva i skotrar. Börja med att skruva lös originalhandtaget och koppla lös gasvajern, det medföljer en ny låsbricka med fingergasen så du behöver inte vara alltför försiktig med den gamla om du inte har tänkt att byta tillbaka gasen vid senare tillfälle. Efter det så är det bara att sätta dit det nya handtaget och koppla fast vajern igen. Det enda som är lite krångligt är att få värme i handtaget, då måste du öppna huven och följa strömkablarna för värmen till det gamla handtaget hela vägen in till kontakten, drar ut de två gamla kablarna och sätta in de nya. Det här är lite pillrigt men det följer med ett verktyg och en beskrivning som visar dig steg för steg hur du gör hela monteringen.
[22] LÅNGTEST Arctic Cat M8000 Hardcore Alpha One 154
Nu har vi fått några mil på Alphan och den har varit inne på sin första service. Vi prickade inte exakt rätt på de 25 milen, men nära skjuter en hare denna gång då man kan ha roligt i de första mäktiga snöfallen efter jul. Så här långt har vi lyckats köra av stänkskärmen bak redan efter ett par mil, det har vi rapporterat om. Visar sig att de i år har haft lite mindre gummi i materialet och det är något man har åtgärdat till de maskiner som nu kommer till Sverige. Gör egentligen inte så mycket då vi egentligen borde monterat bort den redan från början, så man slipper att bakänden hänger sig på den då man kliver ned med drivbandet rejält i snön. Nu är det inte enbart Alphan som mött detta problem, utan vi har upplevt det även på en Polaris SKS, samt en Summit där stänkskärmen bröts av. Vi har verkligen börjat gilla bromshandtaget och bromsen på maskinen. Enkel och lätt att bromsa med vilket ger en fördel då man vill gasa upp maskinen på sidan. Ett snabbt tryck på gasen så framänden kliver upp samtidigt som man står på insidan och då maskinen känns att vara i rätt vinkel in mot branten bromsar man fast den.
[23] TEST 2019 RAM 1500 LARAMIE
Vad kan man säga förutom att den får din tomt att se mindre ut? Mycket, men främst att den är en ytterst kapabel dragare! Först och främst är det nog inte många bilar som är så associerade med snöskoter och dess livsstil som en pickup. Hur många drömmer inte om att ha ett sleddeck på flaket och köra till pudergömmorna som är utspridda lite här och där med två långa nya pudermaskiner där bak?
[ RACING ]
[24] Snopro Scandinavia deltävling 1 i Gargnäs
Fjärde säsongens första deltävling, i den moderna isracingserien med det nostalgiska namnet Snopro Scandinavia, anordnades av Gargnäs MK. Förare från Kupio och Rovaneimi i Finland, tillsammans med våra svenska förare, hade träffats på Prästjärn i Gargnäs för att starta igång årets serie. Vädret såg illavarslande ut dagarna före, då isracing kräver just en blank is till skillnad från övriga skotersporter som vill ha snö. Robin Lindberg med familj och vänner inom anrika Gargnäs MK hade gjort ett hästjobb med att få till banan.
[25] Peter Ericson #33 Två decennier i skotercrossens tjänst
1981 i Skellefteå föddes denna parvel, som nästan lärde sig cykla innan han kunde gå. Han praktiskt taget växte upp i en depå, då han som liten grabb följde med sin far Tomas på många av hans motocrosstävlingar, något som format Peter då han tidigt introducerades för motorsporten och senare i synnerhet skotercross. En sport som han högst osannolikt skulle börjat med om det inte varit för hans far. Nu fick han det liksom gratis och har gång på gång visat att han valde rätt som satsade på snöskoter. Peters framfart på två hjul med sin BMX bland depåerna, växte till att han själv i tidig ålder börja köra och tävla Moto-x och enduro. Enduro blev den gren som han premierade då pappa Tomas också tävlade inom denna, far och son tillsammans på banorna. - Vilken var din första skoter? - Testade en Arctic Cat Kitty Cat när jag var några år gammal. Min farfar Ernst byggde en skoter till mig när jag var lite äldre. En John Deere med en 125cc motorcykelmotor med koppling och växellåda. Sedan blev det en Polaris Starlite med direktdrift.
[26] RACING SM Stadioncross
Det var här i Sundsvall SM-veckan började 2009, ett helt decennium har gått sedan Emil Öhman Älvsbyns MS tog hem den första pokalen genom tiderna. Nu, precis som då, slogs Sveriges snöskoterelit om det åtråvärda guldet på Gärdehovs bandyplan i Sundsvall, som inför denna helg förvandlats till en stadioncrossbana av klass. Det blev en händelserik stadioncrosstävling med publikfriande och högtflygande racing. “Ingen kommer ihåg en fegis” brukar det heta, och på startlinjen fanns ingen sådan heller. Helt utan fruktan trycker de in högertummen och flyger från starten in i första böj, alla lika fast beslutna om att komma först ut för att skapa sig en bra ledning i racet. Där händer också ibland det oundvikliga, nämligen hopkörning . Vilket det tyvärr också gjorde i Open finalen, till mångas förtret. Folk häpnade över hur högt och långt dessa killar och tjejer hoppade med sina maskiner, en i publiken: “De här personerna kan inte vara riktigt friska, som hoppar på det här viset, det måste saknas någon vital del någonstans”, sade han med ett leende på läpparna.
[27] Adam Renheim
Vi ställde några frågor till Adam Renheim som verkligen har fått en bra start på säsongen! Den femfaldige världsmästaren har ju hunnit vinna Arctic Cat Cup och den första segern kom nyss i Staterna. -Du har ju minsta sagt haft en bra start på säsongen! Vad känns bäst? ”Skulle säga att allt är ett lyft för i år, skotern, dämpning, teamet och allt runt omkring flyter på väldigt bra.”
 
 
Besöksadress: Gräddvägen 7, Umeå | Adress: Gräddvägen 7, 906 20 Umeå | E-post: info@skoter.se | Telefon: 090-149370 | Shop: shop.skoter.se